Antibiotikaresistens

Naturen och antibiotikan 

 

    Att antibiotikaresistensen i stadig takt ökar är allmänt känt. I dagens läge dör runt 700 000 människor årligen, men det förväntas stiga till runt 10 000 000 år 2050, en enorm ökning som kan förhindras om rätt åtgärder tas. 

    Anledningen till att situationen ser ut som den gör är inte enbart då för mycket av läkemedlet skrivs ut till patienter för något så simpelt som en förkylning, utan även på grund av att antibiotika används i förebyggande syfte vid djuruppfödning. Det är svårt att förstå hur det kan medföra så stora konsekvenser om man bara lägger fram det på det sättet, men av de 300 - 500 000 ton antibiotika som produceras går hela två tredjedelar till köttindustrin. Även om antibiotika inte används direkt vid odling förekommer det i stora mängder i den ej köttbaserade mat vi får i oss, då gödslet som används kommer från samma djur som fått antibiotika i fodret. “Det är ett övergrepp på medicinens framsteg att använda antibiotika på kyckling och andra köttdjur för att de ska växa lite snabbare och någon ska tjäna pengar”, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet. 

    Den mer välkända anledningen där läkare tidigare skrivit ut kopiösa mängder antibiotika till patienter utan faktiskt behov av medicinen är självklart en faktor. Tidigare var läkare mycket bra på att göra just detta, men staten klev i Sveriges fall in tidigt och reglerade marknaden, vilket inneburit en lägre resistens här än i resten av världen. Att vara medveten om farorna är dock viktigt, oberoende av var i världen man bor. 

    Vad som sker när man kommer i kontakt med antibiotikaresistenta bakterier är att det läkemedel man får utskrivet inte enbart dödar de skadliga bakterierna, men även “de goda” som förekommer naturligt i kroppen. De bakterierna som till varierande grad är antibiotikaresistenta blir då kvar och har möjligheten att utan hinder från motarbetande antimikroberna fritt dupliceras. Personen fortsätter alltså att vara sjuk, vilket i längden inneburit att varannan person är resistent mot de bakterier som enbart ett fåtal människor var för tio år sedan. Om man ska se något komiskt med en situation som är allt annat än just det, måste det nog vara det faktum att Alexander Fleming, som år 1928  upptäckte antibiotikan, även var den första att varna allmänheten att inte överdosera, då det i framtiden kommit att kunna leda till just det problemet vi idag har. 

    Så vad kan man som individ göra? Rengör kött noggrant, skär det på en annan yta än den som används till grönsaker och liknande, och tvätta händerna. Svenskt kött tenderar att vara så gott som fritt från antibiotika, och är därför i allmänhet bättre än de importerade alternativen. Att helt avstå från att använda antibiotika är självklart varken möjligt eller särskilt intelligent, men man kan som individ göra sitt yttersta för att bedöma vilka tillfällen som är rätt, och vilka som är fel.