top of page

Om sidan

 

Den här hemsidan är en del i ett skolprojekt, vars syfte är att uppmärksamma ett samhällsproblem. Vi valde att skriva om den ökande resistensen mot antibiotika, och hoppas genom det kunna öka kunskapen och förståelsen kring ämnet.

Vi har inriktat oss på 4 olika områden - historiskt, ekologiskt, biologiskt och socialt, och skrivit varsin krönika utifrån dessa perspektiv.

Ständig kamp mot sjukdomen dödar

 

Antibiotikaresistens orsakar redan idag 700 000 dödsfall per år, enligt uppgifter från regeringskansliet. Om inga drastiska förändringar sker kan siffran år 2050 vara uppe i 10 miljoner. Ska det vara så bara för att vi i dagens samhälle inte har tid att vara sjuka?

 

Penicillinet, som är en form av antibiotika, upptäcktes år 1928 av biologen Alexander Fleming. 1941 fick allmänheten för första gången tillgång till läkemedlet. Detta blev omvälvande för sjukvården. Sjukdomar som tidigare varit dödliga gick nu att behandla. I den moderna sjukvården är olika typer av antibiotika oumbärligt för att bota eller lindra allvarliga sjukdomar och för att förhindra infektioner vid kirurgiska ingrepp.  

 

Men att denna medicin blivit ett så självklart inslag i vardagen har medfört stora problem. Under de 70 år vi använt antibiotika har användandet ökat till ohållbara nivåer. När målet i samhället är att arbeta så mycket som möjligt hinner man inte med att vara sjuk. Det kan kännas lockande att ta ett piller för att förkorta sjukdomstiden med någon dag - trots att infektionen hade läkt av sig själv.

 

När antibiotika över- och felanvänds kan det leda till att de skadliga bakterierna utvecklar ett skydd mot medicinen genom mutation. Och detta är inte ett framtida problem. Att antibiotikan i många fall blivit verkningslös kommer just idag leda till ca 1918 personers död. Det många ser som ett “hot” är tyvärr redan verklighet.

 

I Sverige har vi sedan sedan 90-talet bedrivit ett aktivt arbete mot antibiotikaresistens. År 1995 bildades organisationen STRAMA (Strategigruppen för rationell användning och minskad antibiotikaresistens) vars syfte är att minimera den mängd antibiotika som skrivs ut av läkare. Tack vare detta samt statlig kontroll och reglering av antibiotikaanvändning har Sverige internationellt sett få resistenta bakterier. Men i vår globaliserade värld räcker det inte att ett fåtal länder tar sitt ansvar.

 

Enligt den digitala informationstjänsten Medicallink.se sätter läkemedelsbolagens marknadsföring käppar i hjulet för arbetet mot antibiotikaresistens. Att produktionen styrs av ett vinstintresse snarare än ett konsekvens- och hållbarhetstänkande skapar stora problem. Hur ser det till exempel ut i USA, där läkemedelsbolagen har betydligt större frihet än i Sverige? Jo, en aktuell studie visar att nära en tredjedel av all antibiotika som används skrivs ut i onödan. Landet drabbas även årligen av 2 miljoner sjukdomsfall och 23000 dödsfall till följd av resistenta bakterier.


Vi måste acceptera att lättare infektioner inte ska behandlas med andra medel än vila. Att hålla sig ständigt frisk med hjälp av antibiotika blir annars ett steg på vägen mot resistens - vilket skulle vara förödande för vårt samhälle och hela mänskligheten.

Av Miranda Thulin

Källor

Regeringskansliet (information hämtad 21 september 2016) regeringen.se

 

Folkhälsomyndigheten (information hämtad 21 september 2016) folkhalsomyndigheten.se

 

Infektionsguiden (information hämtad 21 september 2016) infektionsguiden.se

Svenska Dagbladet (information hämtad 22 september 2016) svd.se

 

Medicallink (information hämtad 28 september 2016) medicallink.se

Att äta antibiotika vid fel tillfälle kan få förödande konsekvenser. Illustration: Miranda Thulin

bottom of page